Det snackas mycker om namn. Många i min omgivning och bekantskapskrets pratar ofta om namn...hur namn går igen och att det är en samhällsfråga vilka namn vi döper våra barn till.
Jag har sen jag var liten älskat namn...och jag börjar tro att det är jag som fått alla att konstant prata om ämnet, eller så tvingar jag dom bara...framförallt min syster. Hon och jag ligger på bryggan på somrarna och skriver namnlistor, vilka som är våra nummer ett osv. Flickor för sig och pojkar för sig, och sen en lista med kombinationer. Helt sjukt, jag vet. Men såna är vi. Ibland tycker vi om samma namn och då blir det problem. Vi får inte ha samma namn på våra listor. Namn återkommer, dom kommer igen. Namn jag tyckte var riktigt gräsliga när jag var yngre tycker jag om idag. Så är det med allt. Kläder, design, färger, inredning...allt går bara runt runt. Det är en känsla av behaglighet tycker jag. Man behöver inte sörja om man hade en favorit som är tokute nu. Det kommer tillbaka.
Fina namn idag: Vide (min absoluta number ONE), Carl, Morris, Stellan, Gustav, Set, Moa, Filippa, Olle, Fanny, August (fast den har jag snott) Johannes, Christoffer och Per är några av mina favoriter. Flicknamn är som ni ser svårare. Min kära syster får gärna behålla sina Embla och allt vad det är ;)
/Angelica
torsdag 25 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar